Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Att våga möta Guden...

Jag har märkt det länge, men jag har inte låtsas om det. Jag har liksom inte öppnat dörren när det har knackat...

Men så häromdagen när jag var ute och körde bil så gick det inte längre att ignorera det hela. Med solens hela kraft och makt så blev jag bländad av solstrålarna när jag körde. Ur solens starka sken fick jag ett meddelande som sa: Att nu är det dags att mötas....vill du bli hel eller ej?

Jag förstod ju att rösten hade rätt. Jag har länge förnekat manligheten och ignorerat Guden. Jag har inte velat släppa in honom, jag har liksom inte vågat. Men kanske tiden är inne nu, och kanske är detta ett sätt för mig att ta itu med mina rädslor. Ja, kakan söker makan... Det är verkligen dags at bli en hel gestalt igen, såsom jag var innan jag valde att gå ner hit till jorden igen.

Vintern har varit kall och mörk länge nu, men den har gjort så att jag öppnat mina sinnen. Och jag känner att nånting är på gång...




Fri vers av Lilitha Hex
Läst 175 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-02-19 14:02



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Känner igen mig i det du här skriver.Guds kärlek är så stor ovh överväldigande att man häpnar och det är troligen därför jag alltid snubblar på mållinjen,man har hållit till i mörka hålor så länge att till slut blir ljuset för starkt och man är beroende av mörkret.Men jag slutar aldrig förtrösta,jag är beredd att kämpa för det goda livet
och inser att allt skall ha sin tid.Guds frid!!!
2011-02-19
  > Nästa text
< Föregående

Lilitha Hex
Lilitha Hex