Omnomatopoesi,
svart magi,
skum filosofi,
utopi och dystopi,
en jävla anarki,
Det är min Melodi.


Skrika tills mina stämmband brinner. Krossa flaskor mot betong
Vi får se om jag hinner lära andra denna sång.

Högaktad samhällsmoral där individer lider ständiga kval
Vaktad från emotionella överskval

Etablerade sociala maktregi
Degenererade banala förtryckarparti

Normbokens sidor vikt till origami
Och deklarerar känsloanarki

Så krossa flaskor med bensin
tänd eld på ett slumpvist sädesmagasin

Döp en stad i eld och lågor
Löp sedan till slutet av era förmågor

Drick vin i skådespelets stora tempelruin
Skjut åskådarna med ett stort flin

Våga kritisera, terrorisera och pulverisera

Nedmontera

sedan reparera, separera, systematisera

Föra in det i en ny era. där ännu flera
får medicin mot mental kolera

Det här är en gammal dikt
jag lägger upp den som bikt

För min syn har ändrats lite sen dess
jag är inte arg, lider bara av tristess

Nu är jag dock med dessa rader färdiga
Läs dem, ni behöver inte vara värdiga