Om jag kunde så skulle jag springa så fort jag bara kunde
jag skulle springa överallt, både till norr och söder.

Men istället går jag bara, jag går i cirklar, och runt ett eljuspår och ibland så springer jag faktiskt. Mestadels bara för att jag vill att tiden ska gå fortare, men sen så slutar jag när jag tillslut inte orkar längre.


Det luktar moringa bodybutter, och DKNY fresh blossom, två dofter som påminner mig om någon annan men som jag använder fast det inte är mina.

Jag spelar musik som jag alltid lyssnade på förut, och som jag kan varje textrad till. Jag ser störande vinfläckar på mattan och jag tänker på allt jag borde göra. Istället blir högarna högre och högre, och orken och lusten försvinner mer och mer för var dag som går...





För att klumpen i magen ska försvinna trycker jag på play och ser säsong 5 av vänner istället. Då kommer skrattet fram.