efter sju ödelagda hem slog det henne att kanske vore
det lite kul med omväxling
så istället för att fullständigt utplåna alla spår av de som
nu levde där lät hon sig själv helt självklart bjudas in på
gästabud uti dagarna trenne

hon hade sex med hela familjen, samtidigt, för det tyckte
hon verkade bra
sen åt hon upp all deras mat, hela förrådet, sen åt hon
upp allt hö som djuren skulle ha, alla rovor till svinen
och till sist svinen själva med hull, borst och tryne

Men plötsligt stannade hon upp där mitt i sitt vansinniga
frossande, blinkade torrt och svalde sista centimetern av
knorren från sista svinet

hon mötte familjens tomma blickar, svarta på gränsen till
döda som de av allt detta förfärliga gått och blivit -och log

~fast det var inte meningen... det bara blev så..


Hon kunde ju inte lastas för att hon var den hon var, inte
heller för faktum att hon var dotter till Näcken och Maran,
för de hade haft ihop det en gång och som en omedelbar
bieffekt därav blev hon till och nu kunde inget göra henne
ogjord igen för så fungerar [dessvärre] på sina håll naturen