pappa hör för det e din som talar
jag skriver mina tankar och jag hoppas att du svarar
jag vet att jag var vilsen och gjorde skumma saker
ibland så gråter ja av minnen när ja skriver dessa rader
du warnade ju mej för vägen som jag valde
men jag lyssnade aldrig på dej men du hade fan me svaret
jag svär pappa du var en fars gestalt
fanns alltid för familjen och du gjorde fan med allt
du berätta dina sagor och saker du har sett
ibland så ser ja gamla bilder och känner lyckan du har skänkt
hade jag kunnat ångra så hade ja fan med gjort
ibland så ser ja mardrömmar och tro mej det gör ont
jag var ju ganska vilsen och gjorde snesteg
nu brister jag av minnen av alla mina svek
men saker har ju ändrats det inte som det vart
tillsammans så har vi kämpat nu glömmer vi allt pappa