Ibland tänker jag för mycket på dig..
Det gör ont i själen så jag bara vill skrika...
Kan du höra mig?
Mörkret äter upp mig inifrån..ändå är det min enda vän när tårarna kommer..
Tårarna som fräter stora hål i min själ...
önskar att du vore här...
Vill ha dig i mina armar nu och för alltid...
Om jag bara haft en chans att säga hur mycket jag älskar dig..
Jag vet inte ens om du älskar mig...
Inte ett ord du sa om det..
Ingen vet...
Mörker, tårar, smärta och lidande..
Har kommit att bli min vardag..
Tur att man har sina vänner...
Det är dom som får mig att leva vidare...
Dag efter dag..
Ärren i min själ kommer för alltid att vara där.