några svåra rader
om sorg och smärta
och livets slut

Och orden vävde
min stig i tiden
band samman
min ungdom och mitt nu

ett enda ögonblick
en evighet
av hjärteslag

och här står jag

och allt har hänt
men inget ändrats

jag står i nu
fast tiden rann

vad är väl tid?

kanske bara en räcka
snabba steg
och andetag

men jag gläds åt bilderna
som tiden skapat
glad åt minnen

- mitt då
som lever nu