hade jag mått som jag mår om jag tagit ett extra varv runt lyktstolpen
hade jag inte
sagt som jag sa, då jag ut genom altandörren gick med oknutna skor
den där sensommarkvällen när blommorna aldrig slog ut, kanske det aldrig hade blivit jag och du
jag minns inga spår efter mig
jag ruttnar i din rabatt

ni fnissar i takt

saliv i hela sängen jag orkar inte städa
jag orkar inte leva i en sådan här röra
tv tv tv tv tv är det enda jag orkar med
så ostabil kan ingen vaaraa
(jag kan)

noter över väggarna, i pianot, i din mun
proppar hela hjärnan full
meningslöst som gammal gröt