I min ångest,
vaknar jag upp.

Jag reser mig,
startar datorn och
skriver.

Kastar en blick i spegeln,
ser en förtvivlad tjej.

Ser en clown som tagit av
sminket.

Datorns sken lyser svagt -
kastar skuggor över clownens
fårade ansikte.

Jag stelnar till -
upptäcker till min fasa
att

jag är
precis
samma
tjej

som i högstadiet
föraktade sig själv.

Föraktet har satt djupa sår,
format ärr som inte har tynat
bort.

-

Och varje dag ska jag få möta
en clowns ansikte i spegeln
med eller utan
defekter.