Jag öppnade fönstret ikväll
Lät de hårdaste
Kyligaste vindar
Ta mig med
Ut på en kvällspromenad

Vinden ved i samklang med
Mina tyngsta andetag
Mina ben vek under mig i samklang med
Vinden som lät mig falla
Känslan i knäna blev outhärdligt smärtsam
Marken var hård och kall
Jag svävade, liksom de blöta höstlöven
Ovanför mitt släckta hus ikväll

Jag öppnade fönstret ikväll
Samtidigt öppnade jag
Dörrarna till mitt eget vemod
Min egen melankoli
Fick smak på de hårdaste vindar

Sedan stängde jag fönstret fortare än jag öppnade det.