Domnad fylla, hämningar bortblåsta
deras ögon är låsta, de närmas ur periferin
alltid i samma långsamma fart
hon nästan luktar sig till det, mitt blodröda kärlekshat
likt jordfödda änglar med brutna vingar
vi dränker våra glorior i ölstop och askfat

det strålar i deras ögon, varenda gång
ögon som lyser när de flockas i rökrutorna
frustarna drakar med dieter på ånga och vatten
med sin härjade övervikt, ogenomtränglig pansarfetma
rasar de i ruset, ut i den isande natten
fram ur periferin till slut, och här
här finns jag för dig

här spyr jag plagiat över dina sinnes våldtagna ränder
varje gång här finns jag för dig
i våta drömmar om frostbett och nerpissade gränder
alla kvävda nätter bland vitlökstungor och smutsig kroppssaft
jag finns här för dig, jag vill förstöra dig med tankens kraft

när allt är slut ska vi vända oss utåt igen
och befästa våra lögner, en efter en
ring mig igen om du vågar
jag förnekar dig om någon frågar

med slickade sår
våra huvuden bultar och benen värker
men kärleken är alltid vår
så länge ingen nånsin märker