Och varje andetag du skänker bort
känns som en länge sen bortglömd gåva
som ingen annan ville se och höra
men jag drömde om vackra ting till dina andetag

Så tack för varje tanke och varje känsla
som våra fingrar kan nu förnimma litegrann
när inget annat kunde passa in i våra blickar och vi var ingenting
tack för att du andades ett liv i mig och log

För varje gång du sänker din blick och sänder ut en våg av ömhet
förlorar jag mitt fotfäste och spolas med i din revir
fast dina kinder ratades av tårar och av sorg
jag kysste dem och mina insikter satte spår