Ju mer dom spottar på mig desto snabbare kommer jag att blomma.

Han så underbar har fel!

Dom klöser mig i ryggen,pissar på mig och sedan struntar i mig.

Jag ska inte vara så poetisk i denna,jag skriver för att lätta på min ångest och få dig att kanske tänka dig hur jag har det just i detta nu.

-Du kommer få lära dig att leva med smärtan,det kommer tyvärr aldrig gå över. JAG FÖRSTÅR att det är jobbigt nu. JAG FÖRSTÅR vad du går igenom.

Ni läkare förstår inte ett skit av vad jag går igenom,Ni har bara läste er till det ni påstår er förstå.Men i de böcker står inte om:
självmordstankarna som kommer och går,frustrationen,kärleken till livet som jag nu aldrig kommer kunna leva fullt ut,drömmarna som krossas på bara några sekunder,hur länge jag måste strida för att sedan få veta att det liv jag aldrig uppskatta är det bästa åren av mitt liv.

Ni förstår inte: smärtan,krämporna,de dömmande blickarna,utstöttheten som jag känner fast som inte riktigt är sann men för mig är den så sann att jag nästan kan ta på den

SKRIKEN OCH TÅRARNA!

Jag har gråtit så mycket att jag fått sår på ögonlocken av allt de hårda pappret.

Hur liten jag känner mig och vill känna mig.

Hur jag strider för att domen jag fått inte ska bli verklighet.

Att jag sitter mer i väntrum och avdelingskorridorer än hemma i min egen soffa.
Att jag funderar varje dag på hur jag ska få sånna som er att fatta,
Fatta att jag känner min kropp bäst och jag vet vilka risker jag är villig att ta för att kanske få leva hela livet som frisk.

Jag blev utskriven från en av era avdelningar idag och jag hann inte mer än att lukta på glädjen innan jag var tvungen att acceptera att mina smärtor tvingade mig tillbaka till akuten.

Så nu sitter jag här och funderar på hur jag ska få er att förstå att jag måste få en chans till, att bli frisk.
Att ni måste operera mig i hjärnan igen.

Ni pratar bara om alla risker och att det säkert inte blir som jag tänkt mig.
Har ni så dåligt självförtroende att ni tvivlar på eran egen kunskap.
Jag vet att det finns risker men det är detta jag måste göra för att ge mig själv livet tillbaka,i alla fall chansa.

Det är mitt liv, då borde det vara mitt beslut.

Nu vinner jag kampen för jag SKA bli frisk!