Var tog alla minnen med åren vägen?
Var tog du dig med båten vännen?

Släpar du dig till mods för ingenting alls
Måste du simma mot strömmen för att nå källan
... Där ute till havs
Slåss du mot vågor i fel riktning

Till lands mot stenblock och rädslor
Möter du rödaktiga sandkorn på strandens ändlöshet

Om du når land innan fastmarken blir fallande
Synes vi kanske inte mer fören på slutet av resan

Du är en hinduistisk symbol för hjärtats alla nerver
Men du brinner på bål för din tro på en Gud som inte finns,
Som inte längre finns,
Eller som aldrig har funnits

Mot växter av multideffekt-karaktär är det du som blomstrar ut
Av klorofyll är du kommen, av blodlust skall du återfödas

Förfaller mig inte till sidan av lågor
Men nu när det är min tur att mista evigheten
Ser du fingret som pekas upp mot skyns plågor?