Jaget har gått vilse men fått mig att förstå;
att hon blev bortvald och är inget jag innan kunnat rå på.

Ett uttjatat ord, en uttjatad känsla
som åter igen gör sig hörd.
Jag undrar förgäves vart jag
egentligen har blivit förd.

Du tror dig veta. Du tror dig förstå.
Jaget har gått vilse
och ställt sig på tå.

Jag famlar i mörker, jag famlar i ljus.
Jag flyr till det som kan ge mig ett rus.
Så krampfast hållen, så stenhårt inmurad.
Det finns där så starkt att jag känner mig lurad.

Jaget har gått vilse och sänkt sin nivå.
Jag önskar att jag visste vart jag nu skall gå.

En vacker saga som är alltför kort.
Ljudet av tystnad det leder mig bort.

Ja, jaget har gått vilse och bjudit upp mig till dans.
Jag önskar att jag var någon helt annanstans.