portarna
som djupa fåror i ditt ansikte
i pannan och längs ögonen
jag tror du har levat ett liv
fullt av skratt

ser så ut

portarna
väntar någonstans framöver
dit vi ännu inte nått
än ryktas bara
vi vet inte säkert

men somliga tror

portarna
avskiljande oss emellan
bakom dem väntar de forna
hitanför står vi
i en omedveten kö

vems tur nästa?