Smärtan av mörkret du lagt i min kropp är vad jag behöver
För att känna att jag lever

Denna ständiga ångest från att leva på hoppet,
Faller sönder bit för bit
För att sedan falla på plats gång på gång


Det är det som är det fina med att älska
Att lägga kontrollen i någon annans händer

Och att alltid lita på att man är mer säker i någon annans händer


Än sina egna