De dystra män
drar ut igen
bort från sina plogar
ut i mörka skogar.
Dold av kylig skugga
får den magre tugga
fattigdomens föda
mitt i slit och möda.
Först på domens dag
släpper armodet sitt tag
och vi flyger i ett sus
upp mot himlens ljus.


*
Dikten uppläst



-Liten Poetik-