I sina kalla hem där det inte får plats för rop
Gräver dem sin grop, i sitt eget hjärtbo
Dem som tiger, vill ha mer av begär

Skålar sitt vin, äter sina bär
Men lyckan finns inte där
Så blind, så tvär

Vandrar ledsamt av girighet, med färglös nyans
Dess bekväma fötter vill hålla sig varm

För vem vill känna kölden över sin kropp?
Räck mig din smärtkrans
du har hållit dold

Så spänn den törnekrans över mitt ben
Låt mig känna din plåga,
den du har låtit bli sen

Och våran färg skall bli till röd
Våran färg skall bliva till röd