Åh vad jag är trött nu,
helt jävla slut ja du!
Nu ska jag tamefan ta och berätta,
Om allt som jag tänker på och mitt hjärta skall lättas.
Dags för mig att bli min egna sannings elit,
Orkar inte längre stå i ett liv täckt av lögner och skit.
Det tar ifrån mig för mycket slit.

Det är dags för mig att riva upp gamla sår,
Tänker inte ursäkta mig om jag trampar på någons tår.
Det är dags att riva upp gamla heroin ärr,
min hjärna har förlorat sin spärr.

Så nu när du står och bankar på min dörr,
I önskan om att skiten och lögnerna skall bli som förr.
Säg vad du vill "att varit hemlös och knarkare, gör dig starkare"
Du dansar runtomkring alla dessa klyschor,
inte konstigt att jag då sökte svaret ibland risslor.

Ditt hjärta är större sell out än melodifestivalen,
Ursäkta då lilla mig om jag inte kommer till kvalen.

När jag blev insatt på psyket,
Var du inte där för att plocka upp liket.
Du undrar fortfarande varför jag inte vill mötas någon trekvart på det halvpissigt fiket?

När du frågar vad jag tycker om att du färgat håret blont,
Och jag säger då att jag struntar i sånt?
Helt ärligt tycker jag, du numera ser och beter dig som en slampa.
Så över hela dig tänker jag då trampa.
Du säger även att "livet är ingen dans på rosor"
Inte för jag bryr mig om dig längre när du låter alla gnugga kukar emot dina trosor.

Du har mage att fråga vart mitt hjärta står??
jag ska säga det nästan i ett klarspråk så som du förstår.
Våran bok är en sådan med ett nerbrunnet förlag,
Så gå tillbaks och göm dig, ta med dig själv och dina dåliga förslag.