Jag tycker synd om den fattige som i sin strävan efter rikedom inte kan se den ovärderliga kärleken i hans liv.

Men jag tycker mer synd om den rike som i sin rikedom är medveten om pengarnas värdelöshet som aldrig kan ge den kärlek som vi alla strävar efter.

Men mest tycker jag synd om botgöraren som överger sin kärlek för att ge sina offer och förtryckare den frihet som hon aldrig själv fick, att välja sin olycka.

Jag är lycklig över den fattige som tror att den kan få ett bättre liv.

Jag är lycklig för den rike som i sin okunskap inte kan förstå världens lidande.

Men jag är mest lycklig över botgöraren som tror på en bättre värld.

Men jag är föralltid sorgsen över botgöraren för hon kan aldrig tillhöra den värld hon tror på, då hon endast kan vara botgörare för den sorgliga. För en ängel är endast god så länge det finns ett helvete och utan ondska finns ingen godhet.