Orkeslöst tittar jag ut över havet och ser gås på gås som lever en sekund,

en trollslända landar lätt på en solblekt dyna men blåser strax iväg,

min vilja att briljera lurar sig kvar men orkar inte möta min likgiltighet.

Kärlek, lust, lättja, jag lever på gränsen och rädslan att stupa är obefintlig.

Prestation mot bekräftelse, lust mot ångest, stillhet mot framdrift, hjärta mot hjärna, kropp och själ och leva ut, eller stillsamt vila vänd från världen.

Jag vill så mycket, och åstadkommer så lite, åstadkommer så lite, orkar så lite. Besvikelse föder likgiltighet, likgiltighet leder till likgiltighet, om jag orkar förkastar jag likgiltighet.

Orkeslöst tittar jag ut över havet och ser gud.