När du står mittemot mig,
iförd endast kalsonger och ett smutsigt linne,
med leendet jag avgudar
och en rykande cigarett mellan fingrarna,
är du det vackraste jag vet.
När du tar tag i mina höfter,
drar mig intill dig
och kysser mig som om du aldrig gjort något annat
vet jag vem jag är.
Innan du, jag vet inte vad det var.
Du du du.
Det närmaste jag någonsin kommit lycka är du.
Du, min kärlek.
Genom en flod av ilska,
genom en storm av sorg
tog jag mig fram mot alla odds.
Gick rakt igenom vansinnet
och nådde fram till dig.
För i slutet av vägen stod du.
Förbi vansinnet,
ilskan och sorgen,
där väntade du.
Och nu, nu går vi,
din hand i min,
någon annanstans..