Jag tog fram dom natten till idag,
jag tog fram dom ur den lilla asken
gömd, men inte bortglömd,
i den större asken.

Jag satt och fingrade på dom,
lät mina fingrar försiktigt smeka dom.
Dom sa att dom hade saknat mig,
dom sa att dom hade saknat hur min hud kändes mot dess vassa långsidor,
dom berättade hur mycket dom hade saknat att smaka på mitt blod.

Och dom sa att jag var värd att få känna lugnet en stund och jag vet vad dom menade.
Och nu lät jag dom smeka min hud, jag lät dom smaka mitt blod och jag lät dom ge mig en lugn stund.