flugsömmerskan, en gång en flicka, sydde ihop systrarna Karin
eller vilka andra namn
liljor väller ur din döda mun
hon slutade tala
Medicinmannen lyfter sin skål
även idag faller regn
svärmar spyflugorna
takpalmen varje droppe
hur ett minne en gång var
den dementa damen draperar
med sin kjol av urin och säd vad du en gång kände
han skjuter ett nät ut ur ögat
som ska omgärdas av röda stjärnor
hoppas det ska fånga världen som den blomstrar
i dina omskurna ögon
vad är ögat och vad används det för
flöt runt inuti din torso
servicemän, yrken
våldsamma mot födseln - den kemiska reaktionen
så ofta plockades sockerbitar
framför mörkret
det var som en blå aura omkring det huset
läkemedelsgrupper och fåglarna och
man sköt alla aborterade foster
det var så dom hamnade i regnbågarna, sa hon
sommar, saknade foton
viola vattendroppar
du ilar genom handflatan
radera allt vi skapat
epilepsin är bara en skugga
den har funnits i flera miljarder år
kroppen
har utvecklat miljoner sköra tentakler
in och genom
hela världen
Din sköra kropp som är
en nebulosa snart
ett fossilt avtryck som aldrig funnits
Dom kan vara 9,5 miljarder år före oss