Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Waterboard

Drip, dropp, drip, dropp
som vatten rinner det genom min kropp, en själ i upplösning,
vad kan jag göra, tröstlöst rinnande, det läcker i alla hål,
jag vill vara jag, men jag räcker inte till, jag är bara jag men vatten fortsätter rinna, som tårar på en liten flickas kind

Drip, dropp, drip, dropp
som ett höstregn, väntandes tjälen, att frysa till is, att stanna upp och bida sin tid,
jag är fast i den mörka jorden, och väntar på vårsolen, men ingen vet om istiden är förbi. Ingen vet hur jag skall bryta mig fri.

Drip dropp, drip, dropp
som tortyr, jag är stilla men dropparna fortsätter falla, varje droppe får exponentiella proportioner och min själ exploderar i små molekyler, som kvicksilver på en rostfri bänk försöker jag hålla samman. Om jag rör mig dör jag.








Fri vers av Shambalaman
Läst 194 gånger
Publicerad 2012-09-14 11:12



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Shambalaman
Shambalaman