Jag är en flicka
med många ord.
Jag kan sätta dom rätt
på alla prov.
Men så fort du är där
och ser ser din gestalt.
Då viker sig orden
och rösten blir halv.

Jag vill kunna berätta för dig
att du är den enda.
Att du är den jag väntat på
och alltid kommer älska.
Att när jag känner din hand
mot min kind
tappar jag andan.

När mina fingrar rör din hud
börjar mina ögon tåras.
Hur du kan vara så vacker
går inte att förklara.
Dina hjärtslag är det första
som får min själ att flamma.
Din röst väcker liv
i askan jag har samlat.

När vi sitter gömda
bland buskar och blad.
En gatlykta lyser upp
röken som jag drar.
Vi delar ett liv som
ingen annan vet.
Jag viskar i ditt öra
och du håller det.

Jag sa det aldrig
men jag hade en bild.
En tanke på den perfekta
för mig och bara mig.
Du slutar aldrig överraska
mig med vem du är.
Att du är han från mina drömmar
som kommit till denna värld.

Anledningen till att jag finns
och är som jag är.
Att jag ser ut som jag gör
och skrattar såhär.
Det är för att det var så
du ville ha din tjej.
Så här är jag,
den perfekta för dig.

När vi träffades
så var jag inte stark.
Jag tvekade mer
än någon annan.
Jag trodde inte att
du skulle klara av mina bördor.
Men nu står jag rakt
och kollar upp mot alla stjärnor.

Före du kom in i mitt liv
saknade jag dig så.
Alla andra jag kände
gav mig bara sår.
Jag grät, jag vek mig
och reste mig igen.
När jag tog sats
var det för att falla ner.

När våra hjärtslag möts
och vi andas i takt.
Våra själar förenas
och allt blir kompakt.
Fyller jag det hål
som du gjort i ditt liv.
Och du fyller mig
med så många ord
jag aldrig kommer få rätt.

Känslan vi delar,
som växer i mig varje dag.
Går inte att förmedla
tillräckligt bra.