Med ditt rus tog du mig med storm
Spännande farlig och full av charm
I ett slingrande fast grepp likt en orm
Extas jag var när du rörde vid min barm

I din lockande karisma var jag fast
Fastän du om igen svek mitt förtroende
För se din falskhet och otro kom i all hast
Kunde ändå inte gå för du var mitt beroende

År med brustet självförtroende och svek
I mitt blodomlopp vandrade du som ett gift
Tröstande med vackra ord och smek
Borta med natten igen iväg på vift

Kamp var dag för att slippa känna mig värdelös
Ville bara gå, men utan dig skulle jag bli dödssjuk
Svårt att leva med någon som är kall och hjärtlös
Älskade dig ändå, du var trots allt mitt missbruk

Jag fick nog och skrek "FÖRSVINN" ut i falsett
Blodsprängda ögon av sorg hade jag nått min gräns
Du gick, kvar var jag i fosterställning och kallsvett
Ångesten och lidandet vred sig inom mig, abstinens