Snön är vit och vägen är hal
Byggnader skymtas i utkantens sal
Jag går med steg så sakta jag kan
Rakt in i hjärtat av kämparnas land

Överallt syns asfalt och grus
Lyset är tänt i studenternas hus
När mörkret sänks är min syn intensiv
När Nyborgområdet har vaknat till liv

Hjärtat lider var gång jag ser
Slutet av dagen när De går hit ner
De lämnade hemmet och flyttade hit
Och dagligen fäktas med vardagens slit

Men jag brukar ändå vända mig om
Och önska ibland att jag var en av dem...