Vi var ensamma. Festen var slut och alla fulla ungdomar hade återvänt till sina rum. Bara du och jag kvar, sittandes i soffan i det halvt nedsläckta rummet. Vi satt i varsin ände av soffan, alltså rätt långt ifrån varandra. Du tittade på mig hela tiden, log åt hur nervös dina blickar gjorde mig. Jag satt, rodnandes, och tvinnade en lock av mitt hår. Och så särades dina läppar, du drog in luft i dina lungor och en fråga, en otroligt överraskande fråga, ställde du.

"Vad tycker du är vackert här i världen?"

Du la huvudet lite på sned och din blick mjuknade medan du talade.
Jag blev ställd. Aldrig hade en pojke pratat så med mig. Det tog en stund innan mina tankar samlades, och jag tänkte någon minut. Vad är vackert här i världen?

"Människor", svarade jag. "Människor som inte bryr sig om vad andra tycker. Som går med raka ryggar och huvudet höjt, som lever sina liv utan att bry sig om andra. Som vågar vara själviska, men som också vågar vara öppna och låta människor komma nära, som vågar dela med sig av sitt liv".

Du nickade sakta medan jag talade, och såg eftertänksamt ut i rummet. Efter att jag sagt vad jag hade att säga, log du mot mig igen och ställde ytterligare en fråga, en fråga jag inte minns. Jag minns inte heller vad jag svarade. Och så fortsatte det. Vi pratade i sex timmar, innan du somnade i soffan. Medan jag smög in på mitt rum, tänkte jag för mig själv att denna natt inte alls blivit som jag tänkt mig. Du var djupare än vad jag trott, mycket mer lik mig än vad jag trott. Vi tänkte så lika om saker, såg världen på samma sätt, vuxit upp med liknande problem.

Och jag minns att jag tänkte, innan jag somnade, att kanske det finns någonting som heter "själsfränder". Jag drömde om dig den natten.

Jag kommer att träffa dig igen snart, men denna gång är jag rädd. Rädd att någonting ändrats, tänker att du kanske var en sådan människa man bara ska träffa en gång i livet, men som ska sätta ett sådant djupt avtryck i ens hjärna och hjärta att man alltid ska minnas just det tillfället... Ja. Jag är rädd. Väldigt rädd.