Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fem

Jag blundade
Föll på räcket
För en hundradels sekund såg jag ljus.
Ett ljus som fick mig att gå
så mycket längre än jag nånsin kunnat drömma om.

Jag andades
Inbillade mig att alla andra är som mig
För en hundradels sekund såg jag dig
Du som fick mig att okontrollerbart
Skita i allt och ingenting
Du lät som regn
Till slut blev du hon som försvann

I en dröm sjöng vi sommarvisor på en äng
vi log mot varann, såg framtiden på pannan.
Du bevittnade staden dränkt i svart
De kunde vart aska
De kunde vart natten.

Du blundade
Föll på räcket
För en hundradels sekund hörde du ljud
Ett ljud som fick dig att gå.





Fri vers (Fri form) av Aquatiden
Läst 300 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-06-02 13:35



Bookmark and Share


  Marianne Räf
En lugnande text på
något sätt, tycker jag.
2013-06-10
  > Nästa text
< Föregående

Aquatiden