Ligger alldeles
still tätt intill huggormen
ser tungan spela
ögonen är grumliga
rörelserna fumliga

skinnet blänker i
solskenet gruset rasslar
tårarna rinner
krampen släpper rullar åt
sidan lämnar fri passage

skriker vanvettigt
även i ljus finns dunkla
vrår dit döden når
en varm sommardag när vi
går omkring med nakna tår