Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Livet, döden och evigheten

Igår såg jag en död man
bara på kort, men ändå
en man som nått till Döden

Min pappa är död
saknar honom inte
Märkligt?
Min mamma skall snart dö
Kommer jag att sakna henne?
Märkligt?

Slutet på allt?
Det finns en evighet
Morfar, mor, barn och barnbarn...
Men vad gör jag med evigheten
som jag "glömt" bort

Evigheten, undanträngd av misär
av oansvarighet, dålig insikt och oförståelse
Evigheten måste jag själv ta ansvar för
min integritet, för mig själv och evigheten

Livet
som gror, växer, blommar
vissnar och dör
föds sedan på nytt, igen, i evighet

Försök att ta väl hand om livet
i blommande njutning, glädje och skratt
för att ta ansvar för evigheten




Fri vers av Donald
Läst 218 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2013-08-03 09:36



Bookmark and Share


  agneta pichler
kan ingenting annat än
att hålla med Marianne..
riktigt bra skrivet..





2013-08-03

  Marianne Räf
Tänkvärt, riktigt bra
om det existentiella.
Tycker, själv, om att
skriva om det ämnet.
Evigheten angår alla..
2013-08-03
  > Nästa text
< Föregående

Donald