En, två, tre, fyra. Jag räknar för att hålla en vettig tanke i skydd mot förtvivlan.

Jag orkade inte med livet idag, det var för svårt.

Jg gick hem, grät i duschen i en halvtimma och såg tårarna försvinna i avloppet tillsammans med de sista krafterna av försök.

Vardagssorgen är grå. Den är i en mån värre än den bläcksvarta blixtsorgen, den berättigade sorgen.

Sorgen över ett liv i misslyckande på en måndag är långsiktigt hånfull i 2 minusgrader. Blixtsorgen är omedelbart iskall.

Den omedelbara sorgen tar man tag i, den långsiktiga rider man ut.

Ett, två, tre, fyra. Räknar andetag med slutna ögon i väntan på tisdag.