Jag skrev ett brev till änglarna
Ett brev om att få behålla det som jag aldrig ägt
Behålla dig
För ingenting i denna värld kan ge mig dig

Du är närmare än mina egna andetag
En slöja tunn som fjärilsvingar är allt som skiljer
Ändå kommer jag aldrig kunna få beröra dig

Varje leende, varje steg och tanke
Varje ord som kommer från dina läppar
Är balsam från evighetens källor
För en själ som för alltid har formats till att längta efter dig
Dig allena

Så jag skrev ett brev till änglarna
Reste till himlarna
För att vandra på gator av guld
Till källan av skönhet
Ville förstå
Vem du är
Varför du kom till mig och berörde ett ensamt hjärta

Jag kommer aldrig beröra dig
Aldrig äga
Aldrig ta del av dig
På riktigt

Men jag skriver mitt brev till änglarna
På evighetens eget språk
Jag hoppas få svar på mitt hjärtas outtalade bön
Allting i mig vill tillhöra dig
Men att röra vid dig är att vidröra fjärilens vingar
Sprödhet så tunn att den spricker till förintelse

Mitt sista brev till änglarna lämnar jag själv
En sista förhoppning
Om ett mirakel
Att du blir min

Vid slutet av min vandring lyfter jag en darrande hand
Knackar på
Hos änglarna
Min längtan är desperat
Dörren öppnas
Jag sträcker fram mitt brev
Möter ängelns blick
Men ser in i dina ögon
Du!