Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag har stulit

Jag hör dig knacka på insidan av
bröstkorgen

Jag förlorar medvetandet
femtioåtta gånger på en natt

Raderar dig

Letar spår

Hittar någon siffra i taget
Begår självmord över
trettio gånger

Där står hon som en gång
identifierade sig med mig,
men nu med dig

Jag undrar var du snott livsacceleration ifrån.
Jag snor det av dig

Känns som någon drog upp ett hål,
solen har dragit sig tillbaka i

Jag vet inte om jag känner eller hör någon kalla
Min packning ryms i fickan på någon annan jacka
Jag reser till ursprunget
Den slocknade stjärnan av evighet och oändlighet,
som varken vi kan föreställa oss

Vi har stjärnorna i oss

Här ser jag din framtid och dåtid blossa upp, vecklas ut, slockna, fördubblas, skalas av

(Kniv)skarpa konturer mattas ut
Skrivs om
Någon annan ritar om

Är det du? Vad gror du ur?

Här är två timmar en lång tid
En vecka går fort
Femton månader faller samman i drömmen om en sämre verklighet

Lågan du försöker släcka hålls vid liv av stjärnorna du har i dig
Vare sig du vill det eller inte kommer alltid ljuset att finnas där




Fri vers av någonannansliv
Läst 215 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2014-01-05 13:50



Bookmark and Share


  Annika Persson
Om du kammar dig ibland?
Det gör aldrig jag.
M v h Rufsie Tofsen

2014-01-06
  > Nästa text
< Föregående

någonannansliv