Legio fåglar flyga varje år,
riktade som pilar
mot den gråa täppans å.
Innan ottan är dag,
innan dagen är slut,
kommer bara ett fåtal förbliva;
bara ett fåtal skall bestå.

Fågelskådaren – den som suddar ut årstiderna –
håller i ena handen
sitt efemära liv,
i den andra,
sin kikare av brons.
Lojt lutad
mot oändlighetens fond,
utnämner han årets fåglar
från de fyra säsongerna.

Kolonin, flocken,
detta sibyllinska myller;
i flykt nu:
i kors och tvärs
och i zick-zacks-formationer
skyndsamt de flyger
mot fågelskådarens domäner.