Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Äcklet

Hans andedräkt stank av öl och cigaretter, och han satt lite, lite för nära. Hon hade spenderat kvällen med att undvika honom, men nu när han hade fått fatt på henne så vägrade han att lämna hennes sida; ena handen höll i en ölburk, den andra hade ett fast grepp om hennes axlar. Den gamla lädersoffan knarrade under henne när hon försökte vrida sig ur hans grepp. Hans andedräkt och giriga blick gjorde henne illamående och hon märkte inte ens att hon hade grävt in sina naglar så djupt i armarna att huden hade spruckit.

Hans läppar särades i ett snett leende när han lät sin blick vandra över henne.

“Det går över fortare om du slappnar av. Det går över fortare om du slappnar av. Det går över fortare om du slappnar av.”

Orden ekade i hennes huvud.

Han svepte det sista av ölen innan han lutade sig in över henne. En svettig hand fann hennes lår och letade sig sakta uppåt under kjolen. Den raspiga rösten viskade något i hennes öra och hon släppte taget om sin kropp. Hans nariga fingrar fastnade mot hennes sköte, och i stället för att dra sig undan så tryckte hon sig själv mot honom. Han smetade sina läppar över hennes och hans tunga vispade runt i hennes mun. Omilda händer hasade upp hennes linne och greppade tag om hennes bröst, och medan hans kropp vibrerade i ett lågt stön så tryckte han ned henne på rygg. Hon knäppte upp hans byxor och lät honom slita av de tunna trosorna.

“Det går över fortare om du slappnar av. Det går över fortare om du slappnar av. Det går över fortare om du slappnar av.”

Han särade på hennes ben och med halvt nedhasade byxor trängde han sig frustande in i henne. Han dränkte sina stön mot hennes hals, lät sin kropp välla ut över hennes i ett slags groteskt vaggande.

Inuti grät hon skräckslaget, men under hans tunga kropp krängde hon sig villigt i takt med hans. Hans fuktiga andedräkt lade sig som en hinna mot hennes hals och hennes bröst sved och ömmade av hans närmast paniska grepp.

Med ett sista, ursinnigt vrål föll han ihop över henne, svettig och med andan i halsen. Hon krånglade sig loss och ställde sig upp på vingliga ben, drog ned linnet och rättade till kjolen, drog ur hårsnodden och kammade igenom håret med fingrarna. Till sist torkade hon av underlivet med trosorna.

På väg ut i hallen fick hon syn på sin spegelbild.

”Vidrig.”

Hon tryckte ned skor och kofta i sin väska och försvann ut i natten.




Prosa av anjaa
Läst 244 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2014-01-20 11:17



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

anjaa
anjaa

Senast publicerade
Äcklet
* Se alla