åminnelse av ett penseldrag över ögonlocken
som målar landskap bortom buren som håller drömmen.

jag öppnar ögonen bland solskenskyssta täcken ännu en gång.

kroppen trilskas, och skaver -då jag byter skinn och sliter bort
det sista av gårdagen från min rygg tills benen i min kropp blottar sig.

När jag är klar, knyter jag fast mig vid repet igen,
för att jobba ännu en dag som nickedocka i den sociala pyramiden
för att få betalt i skärvor av tiden som försvunnit

kanske man en dag har betalat tillbaka lånet;tänker man försynt
vad ska man göra då.