Sluta fråga hur jag mår hela tiden.
Sluta!
Jag. Mår. Bra.
Punkt.
- Verkligen?
Ja! Verkligen!
Sluta nu. Snälla.

Eller förresten...
det gör jag ju inte.
Inte egentligen.
- Inte?
Nej. Verkligen inte.

Men jag tänker fortsätta låtsas.
Spela lycklig och normal
tills jag vet vart jag ska ta vägen.
Eller tills jag inte orkar stanna längre.
Troligtvis det senare.

Sluta nu. Snälla.