Jag slumrar, utan känslan
Inte trött
Inte alls
Det är medömkan

Du sitter, alldeles förnöjt
Vivant
Sannerligen
Kråset ditt är smörjt

Med en barm likt domherrens
Ingen går förbi
Högmodet står sig alltid högst
Här är du fri

Men du får mig att tänka
Tänka på mig
Och dig
Och vad som inte är dig och mig

Mitt hjärtas armatur
Tick tack
Det är dags
Våren är kommen

Grått blir svart
Gult blir svart
Blått blir svart
Svart blir till vitt

Sista draget
Det blir remi
Ditt självmod gör mig lycklig
Därför är du kvar

Jag slumrar, utan känslan
Inte trött
Inte alls
Det är medömkan

Medömkan för dig
Vill jag vara som du?
Nej
Varför är du?

Det vet jag inte, men...

Tack, för att du finns
Tack, min ångest
Jag gick till dig, genom dig, med dig
Och med dig vann jag slaget
mot just dig