Som ett litet och väldigt personligt vattenfall drippar blodet från mina armar, smärtan är outhärdlig och underbar, trycket lättar, jag andas. Syre och starkt psyke är hemligheten i alla lägen, de få sekunder du hyperventilerar innan du poppar, där är syret. Det starka psyket är en bagatell i sammanhanget, du är klen, du blöder mer och styrkan faller. Döden fruktas inte, den välkomnas och du funderar på hur ditt nästa liv ska stöpas. Straffas eller gynnas, det fega kräk som tog sitt liv, en strimma hopp i dödens mörker. Jag halkar, mitt personliga vattenfall har svämmat över, på ett badrumsgolv drömmer jag om döden samtidigt som trippen av läkemedel tar mig till himmelen. Det du en gång var är det du förblir, forma din oändliga och individuella cirkel, livet är luft.