På balkongen emellan dom trötta
Delar vi på berättelser format av privilegium

Du hatar invandrare och det retroaktiva barnbidraget

I isolation ramlar tänder ner mot en öm mark
som värmer, eldar, och får vita människor att vara tysta,
eller glömma bort att en millimeter räcker för att förinta jämlikhet

När vi alla ligger en liten pool av gemensamma kroppsvätskor
och klagar på att jag tror att det är din armbåge som är intryckt i min sida

Bara vi får höja oss över ytan - en millimeter över grannen
Internet som frihet att kommunicera blir förväxlat med barndomens
telefoner
Utbytt med fasta slangar som pumpar varandras avföring mellan munnar och ögon

Minnet är kort
och vad som var skadade barndomar

smeker vad den organiserade brottsligheten som staten i det fördolda står för
och önskar