Samma gamla visa
killarna har inte ändrats sig
inte heller mitt liv eller någonting annat
Hur kunde jag tro att allting skulle bli bra?
Bra tillhör inte livets mening och inte heller min
Egentligen är ett ord som jag använder ofta
likaså kanske och väl
Positiviten tillhör allt det bra
men varför kan aldrig det bra-iga
komma hoppandes till mig?
Sådär glatt och trevligt
Det skulle jag fan må bra av
Värsta terapi-kuren för kroppen, hjärtat och halsen juh
Men näe då
det är samma gamla visa
som vanligt
och jag är kanske här
men vill kanske inte?
För allt vill inte alla göra
men vissa saker måste man bara göra
För killarna i mitt liv
(om jag överhuvudtaget
har några killar eller något liv)
vill nog inte överleva med mig
dom har en säkerhetsåtgärd-
dra ifrån mig
snabbast möjligt
också
får du en vinst
Men inte jag
Fan
Som står ensam med skammen
och det bristande hjärtat
drömmarna försvunna om en
lyckad framtid med en far till barnen
Fan
Trycket i hjärnan, hjärtat, tårna
blir för hårt
och jag hoppas inte
(jag hoppas inte längre
även om jag förut en solskens dag
när jag fortfarande trodde på solsken,
trodde att allting skulle bli bra)
Fan