I

rödhaken
mycket nära

i grönskan
solvågor

doft av
morgonskog

jag öppnar mig
för alla tecken

är du en fågel?


II

som samvetsskav
vad har jag glömt? vem?

som en ond nattimme
när inget kan ändras

molvärken
av det ännu osagda

och ändå
i det grå

sjunger en koltrast


III

gamla människor
blir besatta av fåglar

beundrar
vingarnas flykt

examinerar
matar

småpratar
blir stående

tårögda
fyllda av längtan