Det var en dröm hon hade
Röd boxar, människor
Siffror, bokstäver, verktyg
Hon försökte göra om det
Kanske var det bara början på ett projekt som skulle accelerera
Kanske handlade det om ett självporträtt
Eller om det var det
Gulaktigt
Hängande ögonbryn, misslynt mun
De andra såg ut som folk hon kände
Snälla, vänliga människor
Med rynkor, mörka ögon och normala näsor
Just näsor kunde vara ett problem
Med för litet avstånd mellan näsryggar och ögon åt ena hållet
Och munnarnas överdel åt andra
Hakorna var å andra sidan nästan alltid för långa
När man rättade till dem brukade det i stället bli problem med halsen
Den fick målas över men fick då genast för kort eller för långt avstånd till axlarna
Att lösa upp konturerna ledde ingenstans
Hon önskade att drömmen skulle komma igen så att hon skulle kunna se mer
Men den gjorde inte det