Jag är rädd, osäker, avvaktande
Du är naken, skör, nåbar
Mitt inre speglas i månljusets lyster på din hy
Trevar
skälver i nattens andetag
Ett mjukt stön letar sig mellan dina läppar
det smet från en sovande verklighet
Jag ser på dig
du är vacker
Jag stressar, skyndar, avvaktande
överanalyserar, bryter ner, skadar
vad som ännu ej är existerande.

Jag famlar i ett rum jag själv släckt
flamman jag ej vågar låta brinna
skulle lyst min väg
och lett till dig
eller?

Jag ser på dig
du är lyckligt ovetande
stress, velan, avvaktan, rädsla begraver
Den frid jag började känna i din famn
försvann när du somnade
Jag är kluven
Du är vacker
Jag fyller lungorna med dig
Jag är rädd, osäker, avvaktande
Du är naken, skör, nåbar.

Du är skönheten
Jag har skapat odjuret.