Jag har lärt mej att distansera mej,
eller?
har jag fått det med modersmjölken?
Nä, näh!
Jag är väl knappast ammad…
eller?
Min mamma har berättat,
korta stycken,
ögonblick,
fragment,
framhållit det hon tycket roligt, om ungdom…
Gå ut och träffa kompisarna….
Gå ut så du inte blir ensam….

Nu sitter jag här ensam….

Med min tyngd,
i hjärtat,
i själen
bunden till jorden…

Rotlös,
som en liten skör planta,
försöker jag sätta rötter.
Men som om det är för alla andra….
men inte min rättighet,
att känna trygghet,
att känna värme,
att ha kontakt,
att vara viktig,
att vara en del av detta samhälle!

För jag står utanför….
förstår inte regler,
förstår inte alla skämt,
förstår inte hur jag ska ta hand om mej själv,
förstår inte hur jag ska leva mitt liv,
det är som om självaste livet dränerar mej på liv….