Hon tog åter emot honom.Hon sökte att lyssna då han febrilt letade formuleringar bland sina känslors dansande och irrande älvor.Förklaringar på det oförklarade och osägbara.Hur hon än försökte så kände hon honom inte,nådde aldrig ända in och fram.En människa låter sig väl inte fångas av en annan människa.Hon betraktade honom och begrundade allt hon lärt sig att uppskatta och tycka om.De djupt bruna ögonen och det lockiga hårsvallet,gropen i hakan,den lilla uppnäsa och den fint rundade stjärten.Ju längre hon såg på honom,desto intensivare grunnade hon på varför det inte gick att tränga igenom detta yttre skal.Hon hade verkligen försökt,men hanville aldrig visa sig som den han var.Viljan fanns nog,men inte förmågan.De var här och nu förenade.Likväl långt ifrån varandra.Pojken-nu bliven man-var en gång Lämnad.

I pojkens ögon hade bristningar uppstått.Obotliga.Åkomman hade uppstått då kontakten mellan modern och pojken avbröts.Vad kan mäta sig med öga och blick mellan det havande och det utgångna ur detta oändligetens hav?
Dessa ögon och blickar trotsar alla hav och alla avstånd!
Det uppstod också hos pojken ett rop,växande till skrik!!
Utgående från hans hjärta och sökande sig till ett annat hjärta,bortslitet
Vare sig ögon eller hjräta blev han vän med hur han än försökte.
Kvinnors ögon,kvinnors hjärtan sökte han.
Ingetdera blev till inför ögat och blicken.Han saknade tilliten.En gång Lämnad.

Hamninlopp.Stor stad.Han är bliven man,en Lämnad pojke.Står och väntar på färjan,skymtande där ute och snart läggande till vid kaj.Bland mängden av passagerare befinner sig hans dagars upphovsman och kvinna.En moder och fader som vänder åter till pojken.Gemensamt vill de kasta ankaret och finna förtöjningen djup i varandras väsen och arter.Då pojken-nu bliven man-ser sin moder och fader,då tänker han att det blir en lång resa och att det inte får vara för sent! Han bar en hunger och en oförlösthet,aldrig liksom mättad.I vandring bland människor,tätt inpå men åndå långt borta.Han förstod att han måste börja med sitt eget öga,sitt eget hjärta.Kände också hur svårt att hitta dit!
Diffusa minnesbilder växer sig till.Inom pojken,mannen,kvinnan.
Färjan ankommen!
Nu vill var och en hem!
Till hemkomstens hus,hand i hand.
Kvinnan och Mannen.Pojken-en gång Lämnad