Vaknar, kliver ut på loppis i Folkets Park, hör världens språk blandas
Njuter av intensiteten och mixen, dras in i rytmen.
Vandrar vidare över myllret på Möllan, via Triangeln ner till min oas
på Stadsbiblioteket. Jag sätter mig i Ljusets kalender, läser och låter
mig inspireras av livet och ljuset i parken utanför.

Fylld av ny energi går jag en omväg, låter mig ledas av sorlet och
atmosfären på Södergatan och Lilla Torg. Stannar upp, hjälper några
turister och får betalt i form av ett öppet, varmt leende.

Lugnet på Gamla Väster tar mig till Slottsträdgården nedanför Malmöhus,
så mycket styrka och värme finns kvar här. Det är början av oktober men så
mycket står i full blom fortfarnde. I mitt inre illustrerar dessa blommor
Malmös nya styrka och värme.

Jag ser mitt slutmål, Ribersborgs Kallbadhus. Den sista vägen dit, längs
Ribbans strand, är fylld med energi. Lekande hundar, spontana
fotbollsmatcher, kärlekspar och den starka doften av nyklippt gräs.

Jag promenerar ut på bryggan, låter bastun värma mig, Öresund svalka mig
och solen skänka mig energi. Jag sitter i solen utanför och ser Öresundsbron
i soldiset. Där borta, där Öresundsförbindelsen möter Danmark, väntar resten
av världen på att få upptäcka Malmö.

Jag är hemma igen. Tack, Malmö, efter många år är jag hemma igen.